söndag 7 januari 2018

Recension: Protestera - Pengarna eller livet CD

Protestera - Pengarna eller liver CD
Halvfabrikat Records
www.facebook.com/protestera.goteborg

Varje gång jag lyssnar på Protestera tänker jag att, fan jag måste lyssna oftare på det här bandet. Det får bli mitt nyårslöfte. Protestera rör sig någonstans mellan Diskonto och Detestation, det handlar alltså om stenhårt politisk hardcore. Jag är så fruktansvärt svag för man/kvinna-växelsång. En annan sak jag gillar med Protestera är att de inte tycks kämpa för att låta så råa som möjligt, det är skönt att kunna höra texterna utan att läsa de innantill. De är dessutom mer melodiösa än andra band i genren. Jag tror deras cover på Bella Ciao kan dela upp folk i två läger, själv tycker jag revolutionen känns nära när jag hör deras version. Skivan bjuder på 11 spår och jag tröttnar aldrig, skivans 35 hardcoreminuter är fan guld. Protesteras texter gör att man får tänka lite mer i jämförelse med bara krig och post-apokalysmen som många band kör på. 



torsdag 4 januari 2018

Recension: 16 Ton Rockers - Limited Edition Deluxe (CD)

16 Ton Rockers - Limited Edition Deluxe (CD)
facebook.com/16tonrockers/

16tonrockers@gmail.com

Det finns flera band runtom i landet nu som består av gubbar som spelar punkrock med 77-influenser och jag måste säga att jag gillar det. Jag har även recenserat Bleak Outlook och Cat and the underdogs, och det som är så bra är att trots att de rör sig runt 77-punken låter de inte likadant. 16 Ton Rockers har en del tydliga sleaze-vibbar med sexiga stön då och då, och det är just de vibbarna jag inte riktigt gillar. Men annars svänger det bra och är perfekt melodiöst. Jag märker helt enkelt att jag sitter och sjunger med i låtarna. Den här skivan bjuder på 12 låtar varav en cover av Cock Sparrers "Runnin' Riot", dom gör refrängen bra men annars vet jag inte, de gör så pass bra egna låtar så covers är onödigt. Favoritlåtar är inledningsspåret "Pistol A Go Go", "Shake Riot & Roll" sen är "Sunshine story" trevlig och inleder som Ebbas "Mamma pappa barn". Det finns vissa prylar jag stör mig på, typ sleazevibbarna, men det är så pass lite att det inte gör något.  



onsdag 3 januari 2018

Recension: Fyrtal i punk Vol.2

Fyrtal i punkrock Volym 2
Second Class Kids
www.secondclasskids.com

Ja men hur står det till med trallpunken 2017? För mig dog den genren runt 1999 men vissa band har inte gett upp och de ska ha all heder. Jag blev faktiskt riktigt positivt överraskad när jag drog igång den här skivan. Eftersom jag knappt lyssnat på svensk trall de senaste 17 åren var det riktigt kul att falla tillbaka till 90-talet en stund. Sardo Numspa är först ut och alltså... skatepunk på skånska, jag blir faktiskt lite lyrisk av deras tre låtar. Deras första låt "En sista gång" känns helt komplett för den här genren med melodier, stämmor och allt som behövs. Jag vill helt enkelt ha mer. Björnkajan består av folk från Björnarna och Lastkaj 14 och med Stryparn på sång låter det väldigt mycket Lastkaj 14, det går inte att komma ifrån. Jag gillar faktiskt Björnkajan mer än Lastkaj 14. Och emo-gitarrerna tar det ett par steg från den rena trallpunken. KKPA bildades faktiskt redan 1992 men hade ett längre uppehåll mellan 2001-2010. De blandar melodier och en viss aggressivitet och resultatet blir bra, typ som ett tyngre Strebers. KKPA är skivans andra bästa band bakom Sardo Numspa. Bendel & Co låter väldigt mycket 90-tal, i både sound och texter. Det blir nästan lite för mycket. Deras låt "Tänk om" är fanimej min guilty pleasure, jag står inte riktigt ut med sången (tänk Erik Saade) och stämmorna, samtidigt går det rakt in i mig. Gillar du Räserbajs kan det hända att du gillar Bendel & Co.



måndag 20 november 2017

Recension: Earthgrave - The Verge of human abyss CD

Earthgrave - The Verge of human abyss (CD)
WOOAAARGH Records 
www.facebook.com/earthgrave
info@wooaaargh.com

Jag kan väl redan direkt säga att jag inte är ett stort fan av sludge/doom influerad hardcore. Det är som att spela en Amebixskiva på 33-varv istället för på 45-varv, det händer aldrig något. Sen har jag väldigt svårt för sången som låter exakt likadan i varje låt. Eftersom jag inte är insatt i genren vet jag inte riktigt, det kanske ska vara så, det kanske är jättebra, men jag tycker inte det. Visst finns det en hel del trevliga melankoliska melodier men jag gillar inte det slöa tempot. Och när trummorna matar på i vissa partier går ändå resten av musiken långsamt. Earthgrave bildades 2015 och det här är deras första album. Det känns inte som att jag kan göra dom rättvisa, men om du gillar slö doom/sludge så tycker jag absolut att du ska kolla upp bandet. Introt och de resterande 7 låtarna klockar in på drygt 36 minuter. 



tisdag 12 september 2017

Recension: Noll IQ / Mareld (split-tape)

Noll IQ / Mareld (Split-tape)
zeroiq.bandcamp.com
mareld.bandcamp.com

Noll IQ från Dalarna har varit igång och spridit mangel sedan typ 2011. Det är ett jävla mangel det handlar om, powermangel som de själva säger. Jag hör och tycker att det är bra men jag måste vara i rätt stämning för att verkligen uppskatta det. Blanda lite Disrupt med Wolfbrigade eller valfritt band i genren så kommer man hyfsat när Noll IQ. Tycker även om sången, jag föredrar alltid när den inte är för mörk och growlig. Noll IQ trycker in 6 råa hardcore/grind trudelutter på 10 minuter. Vad ska man säga om Mareld då? Eskilstunasönerna som har spelat in hos Kenko/Communichaos bjuder här på 5 låtar som ligger nånstans mellan Cripple Bastards och Disfear beroende på om de spelar grind eller mer crust, för de blandar rätt friskt. Jag tycker att de balanserar upp det bra. Emellanåt är det ganska thrashig hardcoregrind och jag gillar det. Mareld är absolut behållningen på kassetten för då jag måste vara i rätt stämning för Noll IQ sätter Mareld mig direkt i den stämningen. 


söndag 10 september 2017

Recension: Papperspåse - Hat, kärlek och katter (CD)

Papperspåse - Hat, kärlek och katter (CD)
www.facebook.com/papperspaseGBG

Ja, sådär charmar man mig, allt med katter är liksom bra. Johanna från Giftigt Avfall trakterar basen i det här bandet. När första låten drar igång börjar jag fundera på om det är en skiva med Rövsvett jag helt missat. Framför allt låter sången så och även låttitlarna i viss mån. Men där tar likheterna med Rövsvett slut. Papperspåse kör treackordspunk och har absolut en charm med en viss naivism men jag blir tyvärr inte jätteupphetsad av helheten. Det är helt enkelt lite för tråkigt. Den arga sången passar inte riktigt heller till musiken, som om Jerker (Rövsvett) hade varit vokalist i Grisen Skriker, det går liksom inte ihop. Sen kommer sista låten "Jag hatar allt förutom katter" och då blir jag glad igen. Trots min kritik ser jag fram emot kommande prylar med Papperspåse för nånstans känner jag att det finns potential.    


lördag 9 september 2017

Recension: Khmer - Larga Sombra CD

Khmer - Larga Sombra (CD)
WOOAAARGH Records 
www.facebook.com/khmer.band/
info@wooaaargh.com

Spanska Khmer bildades 2012 och har väl inte öst ur sig mängder med skivor under de 5 år de funnits. Men istället kör dom på kvalitet för det är riktigt välspelat. Jag har nämnt någon gång tidigare att jag periodvis är trött på den här crustpunken med black metal-tendenser men Khmer steppar upp och får det att låta lite intressantare än många andra band. Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är men deras blandning av black metal, crust och en del grindpartier får verkligen fram känslan av post-apokalysm. Sen kanske det är språket, de sjunger på spanska vilket passar riktigt bra, texterna finns dessutom översatta både till engelska och japanska. Jag snurrar inte den här formen av crust väldigt ofta och tänker inte börja namedroppa, men Khmer gör det i mina öron väldigt bra. Dessutom är sången sådär desperat som jag gillar. 8 låtar manglas in på dryga 24 minuter.